Nu går vi vidare

Läkarbesök. Check.
Samtal med chefen. Check.

5-åringen fick pencillin mot öroninflammation.
Jag fick ösa ur mig allt jag känner till någon som lyssnar.

Den här gången grät jag inte. Jag skrattade.
Lite hysterisk klang på skrattet kanske, över mig själv och hur jag är och vad jag gör och vad jag vill.

Klart det blir lite hysteriskt, för det är tufft att se sig själv utifrån, i ett större perspektiv.
Men samtidigt befriande.

Nu ska 5-åringens öron läka av pencillinet.
Och jag ska vabba, ta hand om min onda hals och läka mitt inre under resten av veckan.

Nästa vecka är en ny vecka. Full med jobb. Förhoppningsvis.
Det är då jag ska omsätta mina analyser, mina tankar i praktiken.
Det blir bra det här.

Och nästa gång ska ag dra i handbromsen lite tidigare.
Det ska jag.

VAB hela veckan lång

Ingen förskola på resten av veckan för 5-åringen.
Jag trodde det då han var feberfri igår.
Ikväll innan läggdags så klagade han på "ont i örat".
Bäst att kolla upp det hos farbror doktorn imorgon.

Och när jag vid lunchtid idag försökte sova ikapp lite från nattens vak
så ringde Timeas lärare.
Timea mådde inte bra.
Förkyld.
Huvudvärk.
Bara för maken att hämta hem henne.

Så resten av veckan blir det VAB för min del.
Förutom nån timme imorgon förmiddag då jag ska ta det där samtalet med chefen.