Stjäl några rader från grannens blogg.
Upp och ner.
Ner och upp.
Åt helt fel håll.
Precis så känns det.
Och det trots att jag har
en underbar man och två underbara barn,
ett jobb där jag får nya utmaningar(speciellt i höst)
och ett nytt hem som jag stortrivs i
så är det något som fattas.
Nu ska jag bara komma på vad.
Och samtidigt kämpar jag med att hålla näsan ovanför vattenytan.
För det är så det känns.
I alla fall just nu.
13 kommentarer:
Visst är det så. Livet är en jädra berg-och-dalbana.
Låt oss hoppas att din topp vänder tillbaka.
Ett tips är ju den där jädra motionen. Den frigör saker - gör att man känner sig duktig. Och dämpar deppångestskiten.
Kvällspromis kanske? Med bra musik i öronen?
Kram
Styrka tjejen, styrka. Hoppas att du snart kommer på rätt köl,
En liten stund åt bara dig kanske? Åk iväg med tjejkompisarna en helg! :)
Jo, visst är det så. Ibland hamnar men där utan att riktigt kunna sätta fingret på varför.
Kram på dig
Men åh... jobbigt! Stor kram från mig!!!!
Yikes.
Den där känslan är inget vidare, jag hade det i våras men har koll nu.
Jag hoppas du fått styrsel på det hela. :)
Kommer upp och räddar en helg om några veckor, då kan vi ha ångestparty ihop! :-) Kanske sitter i blodet med ångesten för jag tampas här nere med. *Argggggg*
Skickar en massa kärlek <3<3<3<3
Kram!
I bland är livet oförståeligt...svårt att sätta fingret på det.Det kostar på att ligga på topp hela tiden.
Styrka skickar jag dig igenom cyberrymden!
Här, lite pepp, från Värmland, att fylla tomrummet med :O)
Kramar!
Åh, vännen. Jag känner igen det du skriver, i mig själv. Stackars dig.
Man sitter med alla fördelar och vet ändå inte hur man ska hitta möjligheterna. Puh!
Hoppas du kan finna det du söker efter. Fort. Varm kram Ellen
Mewn lilla du låt oss stötta dig berätta vad det är som tynger dig! Hoppas det snart ska kännas bättre!
Så är det ibland. Det kan även vara en släng av höstdepp kanske?
Kram!
Skicka en kommentar