...bara lite uppgiven. Och med ett självförtroende i botten.
Känns trist att alltid snubbla på mållinjen.
Gjorde som vanligt en bra intervju och fick strålande referenser.
Men vad hjälper det att höra?
Ge mig ett jobb då.
Fast nu glädjer jag mig åt sommaren.
Och min sex veckor långa semester.
Så länge har jag aldrig vart ledig en sommar.
Man får se det positiva i skiten liksom.
Men helt lätt är det inte.
9 kommentarer:
=( Men det kommer! Trägen vinner.
Kram Chrissan!
Du kan jobba som barnflicka hos oss i sommar. Gratis kost och logi. Har ev. ett problem med att dagis stänger, kan behöva barnpass en vecka.
Sus: jag vet. Och jag har ju för fan 30 år kvar att jobba. Minst. Men lite surt känns det. Tack för kramen!
Emigranten: sätt henne på planet hit bara! ;)
Du får se det som att just DETTA jobb inte var menat åt dig! Kommer med all säkerhet att komma ett BÄTTRE erbjudande.
Jag håller tummarna för dig!
Du har ju åtminstone en utbildning du kan visa upp när du söker jobb.
Nästa jobb är ditt!
Kram!
PS; Är det 40-årskris vi har?
Harriet: jag försöker tänka så...men...jag är inte bitter...;)
Kommer säkert få ett annat kanonjobb!:)
Ting: jag tror krisen är oss kommen.;)
Vad trist! Vet hur tröstlöst det är att längta efter jobbet som inte kommer. I mitt fall tog det ett par år medan jag sökte jobb efter jobb utan att ens komma på intervju. Men till sist lossnade det, och nu har jag världens bästa jobb! Så ge dig inte, din tur väntar runt hörnet....
Jag tänker som så att varje jobb jag har sökt som gått till någon annan, ökar mina chanser att få nästa jobb eftersom de som uppenbarligen ligger bättre till än mig försvinner och puttar mig närmare toppen. Tänk så! Kraaaam!
Då var det inte rätt jobb. Garanterat. För då hade dom förtjänat dig. Det gjorde dom inte.
Skicka en kommentar