söndag 14 oktober 2012

Finaste komplimangen!


"Mamma, jag kan ju nå runt dig nu", utbrast Timea när hon kramade mig idag.

Antingen så har hennes armar växt, eller så börjar alla mina timmar jag svettats och slitit på Gympozz denna höst äntligen ge utdelning.

Jag tror mest på det sistnämnda.

Visst!?


8 kommentarer:

Tack för att du tar dig tid att kommentera hos mig!
En kommentar om dagen gör bloggaren glad. Typ.