Tack för fina ord och er omtanke.
Det är varken pendlingen eller mitt nya jobb som orsakade gårdagens bryt. Jag måste sänka kraven på mig själv och kanske även min omgivning.
Och mitt sätt att hantera frustration är just att få ett bryt, för sen känns allt lättare.
Speciellt när man också fått ösa ur sig lite till en vän, en kollega eller sin chef. Poor man.
Undrar om han ångrar att vi ska samåka på torsdag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar