Utan att hänga ut 10-åringen för mycket så kan jag iaf säga att vi har en riktig pre-teen här i vårt hem.
Jag har precis räknat till tio för hundrade gången idag.
Oftast räknar jag inte till tio utan blir som en pre-teen själv.
Och då är det ändå jag som är, ska vara iaf, den vuxne av oss och som dessutom är beteendevetare.
Men det verkar inte hjälpa.
Lova mig att det går över. Om inte förr så kanske när hon fyllt 25 och ska flytta hemifrån,
3 kommentarer:
Ett av mina barn har inte kommit dit än. Den andra har varit där sedan 10-årsåldern...
Welcome! Jag fattar ingenting av sånt där :)
Hehhee, keep on counting baby ;)
Mycket räkna blir det! Och ett och annat skrik också från den ömma och mogna modern, skulle jag gissa.
Men det går över, för nästan alla, och tar ungefär så lång tid, ja.
Skicka en kommentar