onsdag 23 mars 2011

Mia ger mig gåshud

Sitter här och ryser efter att ha läst Mia Skäringers text.
Det är ju precis så det är, när man inte hittar vägen måste man titta närmare,
kanske ta en annan väg eller
Det jag vet säkert är i alla fall att det finns inga genvägar.
Det krävs tid, tålamod och engagemang.
Framförallt för att se personen som en människa, en individ.
Se människan bakom diagnosen liksom.

Eller vad säger du Sus?

10 kommentarer:

Sus sa...

Hallefunkingluleja!!!

Sa jag att jag älskar henne?

Den länken ska jag skicka runt till mina kollegor i morgon!

Anonym sa...

<3 Tack.

Nica sa...

Så fint. Så jävla sant. Och så bra.
TACK!!

Anna Drott sa...

Hon kommer visst till Norrköping i vår. Ska kanske kolla efter biljetter...

JD | 65 kg ska bort! sa...

hon är så jäkla awesome!! :D

Livsnjutaren sa...

Tjo hej, hittade dig genom Formtoppen;)
Härligt när man inte är ensam med kämpande. Titta gärna in till mig och kolla min kamp. Jag har kommit igång kanonbra. Kram

Emigranten sa...

Fantastiskt skrivet!

Kristina sa...

Mycket bra!

Hana_Caena sa...

har läst hennes självbiografi. Tror ja de var iaf.. hon skiver jävligt bra.. och man känner igen det när man har någon i omgivnigen..
även om han har en lätt version..

Catha sa...

SUS, den sprider jag på mitt jobb med! All-utskick! // Catha