När chefen bjuder på smörgåstårta tackar man inte nej.
Händer ju inte varje dag liksom.
Tog en liten bit. För husfriden.
Och för att slippa kommentarer.
Har ingen lust att behöva försvara mitt pulvrande.
För det är så jag oftast upplever det.
Att jag måste stå upp och förklara mig om och om igen.
Jag vet att det finns miljoner pulvermotståndare där ute.
Inklusive mig själv i perioder.
Men nu är det det sätt som jag valt att använda för att bli av med övervikten.
Och låt mig göra det på mitt sätt.
Alla sätt är ju bra, utom de dåliga.
2 kommentarer:
likväl som man kan ta en bit som är större än man nånsin tagit förut...bara för att det finns och blir över...suck...att jag aldrig lär mig:)
Kloka ord från en klok tjej!
Skicka en kommentar