Idag bär jag svart.
Som vanligt, tänker ni.
Men idag har vi sorg. På riktigt.
Igår kväll somnade makens pappa in.
Barnens farfar.
Min svärfar sedan 20 år tillbaka.
Skitsjukdomen tog livet ifrån honom.
Obotlig cancer.
Vi påminns återigen om att ingen är odödlig.
Ingen.
Sist vi var på begravning var det min farfar.
Den här gången är det barnens farfar.
Och nu har vi ännu en sak gemensamt.
22 kommentarer:
Jag beklagar verkligen. Skitsjukdomen tar för mångas liv VARJE dag. Har förlorat vänner och nära familjemedlemmar i cancer.
Stor,stor kram
Usch och fy! Beklagar vännen!! Stor kram till er alla!
Jag beklagar verkligen.
Kram på dej!
Fy vad sorgligt! Skickar en stor varm kram som ligga Ugglan säger (en barnbok).
KRAM❤
Kram till er! Det är en stor saknad...
Åh Chrissan, jag beklagar så...
Jäkla skitsjukdom!!
Stor kram till dig och familjen
Försöker kommentera - vetinte vad som händer...
Nå, jag tänker på dig och er i kväll. Tänder ett ljus...
Jävla skitjävelcancer.
Kram
Varma kramar till dig och din familj.
Denna hemska sjukdom, vaför finns den, det kan inte finnas någon meníng ...beklagar verkligen sorgen och hoppas att ni alla kan ta er igenom denna tuffa period på det bästa tänkbara sätt! Kramar i massor!
Usch avd jobbigt.
En stor kram kommer här!
Beklagar sorgen Chrissan.
Stooooooor kram =(
Tänker på er.
Jag beklagar verkligen. =( Kram
Jag ägnar nu en fin tanke åt dig och din familj. Att förlora någon är inte lätt och tomrummet någon lämnar efter sig kan ingen annan fylla.
Kram på er från din flitiga bloggbesökare FruP.
Beklagar. Stor kram till dig och din familj.
Tusen tack för alla goa kommentarer!
Trist sak att ha gemensamt. Beklagar sorgen.
Tänker på er. Kramar
Tänker på er!
Kram Ting
Kram till dig Chrissan
Skicka en kommentar