Utvecklingssamtal idag på förskolan.
Perfektare son får man leta efter. I alla fall säger personalen på förskolan det.
De tycker det är underbart att ha utvecklingssamtal med oss.
och jag tycker det är lika underbart att håva in berömmet.
Fast det är nästan så man rodnar när man sitter där och hör pedagogen ösa beröm över det perfekta barnet.
Fast just nu har han en utvecklingsfas som innebär att han saknar sin mamma då och då under dagen när han är på förskolan. Och denna saknad gör honom ledsen, så han gråter.
Pedagogerna gör så klart allt för att trösta honom.
Inte nog med att de har gråtande barn på förskolan,
idag fick de även en gråtande mamma att trösta.
Skär ju i hjärtat att min lille pöjk är ledsen på dagis.
Men samtidigt vet jag att han är i trygga händer.
Bättre förskola kunde Milian inte gå på.
Så det så.
2 kommentarer:
Viist är det underbart att det faktiskt finns så härliga pedagoger bland våra barn! O att det finns så härliga barn bland pedagogerna!
kram
Det e fruktansvärt när dom gråter!
Som du säger, det skär i hjärtat.
Jag har gråtit ofta jag också när jag lämnat.
Skicka en kommentar