I väntan på att åka till Friskis och sno en drop-in-tiderna på passet
så la jag mig och sov en stund.
Tror ni jag var pigg sen?
Tvärtom. Vaknade i ett komaliknande tillstånd.
Strax efter kom Timea hem och då var det dags för henne att göra läxan.
Med stöd av mig förstås.
Så någon träning blev det inte.
Och vet ni vad?
Det gör mig inget.
Finns fler dagar på detta år att träna.
3 kommentarer:
Bra!
Ångest är aldrig bra!
Håller med Ting. Skänt att du kan tänka så. =)
Skönt att ångesten lämnat dig. Som sagt detta år har många dagar kvar! Du behövde säkert den där vilan bättre än träningen!
Skicka en kommentar