Det bidde inget

På partyt var jag på vippen att köpa en väggklocka.
En sån där klocka som Mona krängde på mässan.
Men det skulle bli så dyrt.
Ja, kanske inte med själva klockan,
men med den övriga inredningen.
För jag måste ju tapetsera om liksom.
För på den väggen som klockan skulle passa perfekt på,
är tapetserad i en svart-vit-mönstrad tapet.
Och då skulle den inte synas.
Och om man inte ser vad klockan är,
ja då kan det ju lika gärna vara.
Får väl muta min handyman så han ställer upp på en omtapetsering.
Jag kan ju ställa upp på något annat liksom.
Vem säger nej till en win-win-situation? Typ.