Rune, numera av mig kallad löpar-Rune. Han har sprungit 22000 mil typ. Det kallar jag långdistanslöpare.
Han och frugan kunde ta en 5-milsrunda en lördag. För att de tycker det är kul.
Ja, alla har vi våra olika intressen här i livet.
Men han sa en tänkvärd sak. Eller, han sa många, men just en sak fastnade hos mig.
Och det var att det spelar ingen roll hur lite man tränar, bara man tränar för att det är kul.
Och lite är bättre än ingenting. Precis min filosofi.
Och eftersom detta lite är kul, så ökar man det successivt. Till slut är lite mycket.
Och det är då det ger resultat.
Om man börjar i stor skala direkt så tröttnar man lätt. Och det kan jag skriva under på.
Så nu ska jag lyda Rune. Och börja i liten skala.
Fast någon långdistanslöpare kommer jag aldrig bli.
2 kommentarer:
Bra där! Jag kanske kan få jogga med lite lufsigt, bakom dig?
Nica - varsågod! Lufsar nog fram ett tag till jag med. Skulle verkligen vilja börja jogga, men måste nog gå ner lite till först.;)
Skicka en kommentar