onsdag 18 februari 2009

En klok kommentar

Jag fick en mycket träffande kommentar av
kloka Ulrika på mitt inlägg om bortblåst motivation.

Jag tycker att det låter som om du
BEHÖVER ta det lite lugnt en period.
Kroppen brukar vara duktigt på att försöka
tala om det för oss - men det är inte alltid
som knoppen lyssnar;-).
Du kan definitivt "pausa" med gott samvetet.
Det betyder ju inte att de "kastar in handduken", eller hur?!?!
Kram Ulrika

Nu sitter jag här med tårarna brännande bakom ögonlocken.
Varför gör jag så här om och om igen mot mig själv?
Går in för något till 200% och kör stenhårt i några veckor.
Sen faller jag med ett brak. Det tar stopp. Tvärnit liksom.
Och så måste jag börja om.
Kanske inte på ruta ett igen. Men ändå.

3 kommentarer:

Karra sa...

du ska se att du snart får lite motivation tillbaka. jag är som dig. ger hundra i några veckor sen tappar man. som du sa man måste nog hitta en jämt balans så man har motivationen på topp hela tiden. Just nu är jag på toppen får se hur länge det håller. Styrkekramar

Anja sa...

Kom igen bara Chris! Låt kroppen vila några dagar och sedan kommer du igen.. kanske inte i 200% men i 150%. Det kanske är en nivå kroppen känner att den klarar av bättre. Huvudsaken är att du inte ger upp. Jag tror på dig, och många andra också tror jag.
*kram*

kvinnan med koftan sa...

fortsätt kämpa!
och när du "pausar"kan du bara ta det lite lugnare.gå promenader och så så du inte känner att du misslyckats. det är ju så svårt att köra igång oxå om man slutar helt.detta fixar du! Kom igen!!