Jag och min Mållgan

Jag har en kompis. En internetkompis.
Vi bor typ 10 minuters gångväg ifrån varandra. Ändå har vi inte träffats.
Vi lärde känna varandra under hösten då vi båda var medlemmar i Viktklubben.
Det klickade direkt mellan oss.
Nu har ju jag övergett VK för Gi Viktkoll.
Men min nyfunna vän har jag inte övergett.
Fast som sagt. Vi har inte tagit steget fullt ut.
Men. Nu har vi bestämt att det är dags att ses IRL.
På riktigt. Öga mot öga liksom.
Det är nästan som att vara nykär. Pirrigt men lite skrämmande.
Undrar vem som är mest nervös. Hon eller jag?
Det är ju inte varje dag man som vuxen skaffar nya lekkamrater liksom.
Barnen tittade lite snett på mig när jag sa att min nya kompis kommer till oss på fredag.
De tittade på mig som om jag var konstig. Som om jag kom från en annan planet.
Men vadå? Det är ju aldrig försent för att odla en god vänskap.