tisdag 3 augusti 2010

Och där bet jag mig själv i svansen

Eller var det vaden?
För det är där jag har ont.

Efter ca 1 joggad kilometer så tog det stopp. Pang. Brak.
Ont. As. Hell. I. Vaden.
Så jäkla besviken.

Kändes ju så bra.
Så bra att jag planerade att ta min längsta runda.
Den på 5 kilometer.

Tydligen ska man inte ta ut segern i förskott.
Synden straffar sig.

4 kommentarer:

  1. Men usch och fy! Det där lät inget bra. Hoppas det snart gå över. Försök stretcha och massera! Kram

    SvaraRadera
  2. Ajdå. Hoppas att det snart blir bättre.

    SvaraRadera
  3. Det är bara att vila. Ta det som ett tecken...

    SvaraRadera
  4. Å neeeej =(
    Hoppas det går över snart!!! Soffläge nu då!

    SvaraRadera

Tack för att du tar dig tid att kommentera hos mig!
En kommentar om dagen gör bloggaren glad. Typ.